Sådär då kör jag igen. En ny blogg, ett andrum för mig. Här kan folk själv välja att läsa, gilla, kommentera eller helt enkelt låta bli. Har valt att inte låsa min blogg och kommer skriva om det jag känner för, mina tankar och känslor. Kommer vara ärlig, så ärlig jag kan utan att min egen integritet kränks. 

 

Fokusen med denna blogg är såklart familjelivet, med allt som hör det till. Tvillingarna som för den delen är beräknade den 8/5 -18 blir det säkert en del fokus på ett tag framöver. 

 

Mycket av känslorna som fick mig att börja blogga igen är besvikelse, jag känner mig rätt tom och rätt ensam med allt. Såklart finns ju Mattias och barnen och jag älskar dem mer än allt såklart.

Jag är trött på att ge av mig själv, men att inte känna sig betydelsefull tillbaka tar ut sin rätt till slut, ett spontant sms med frågan hur jag mår kan jag inte ens minnas när jag fick av någon sist. Och som sagt detta är inget "tyck synd om mig" blogg, utan min ventilering och mina känslor. 

 

Nog om detta, nu ska jag vänta in 4 av 5 kids från skolan, varav en har med sig en kompis. För mig går det inte många knop, hänger i pyjamas fortfarande med illamående from hell...